torsdag 15 augusti 2013

Brev till SvD:s ledarredaktion om NSA-skandalen

Hej, Sanna!
Bra att du tog upp möjligheten för Sverige att markera mot USA kring NSA-skandalen i samband med det kommande statsbesöket ( http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/inte-konstigt-att-man-mist-hoppet_8422606.svd ). Visst är det lätt att känna sig uppgiven över att våra liv övervakas av främmande regeringar, men vad leder det till om vi finner oss i det här? Din jämförelse med FRA gör tycker jag är obalanserad. I deras fall får de bara övervaka specifika personer efter godkännande från en hemlig domstol. Att domstolen är hemlig är inte mycket att säga om ifall vi tycker det är OK med hemlig övervakning av enskilda personer där man kan ange skäl som gör att de framstår som samhällsfarliga. Om dessa godkännanden varit offentliga, hade förstås övervakningen varit meningslös.

I NSA:s fall handlar det om en helt annan omfattning och det är bara vissa grenar av övervakningsapparaten som behöver liknande tillstånd som i Sverige. Nästan alla som övervakas är dessutom utländska medborgare, bara 8% uppges vara invånare i USA.

NSA registrerar miljarder(!) kommunikationer om dagen, d v s vem kommunicerar med vem, varifrån et c. Dessutom kan de gå in och läsa innehållet i meddelanden eller avlyssna telefonsamtal i en omfattning som fortfarande inte är helt känd. De får inte läsa meddelanden eller avlyssna samtal där personerna i båda ändar är amerikanska medborgare, men annars verkar det vara fritt fram. D v s minst en är utländsk. Innehållet kan lagras några dagar, medan metadata inte tar så mycket plats och kan lagras upp till en månad.

Man går igenom det detaljerade innehållet i meddelanden och telefonsamtal hos "targeted persons", som är 100 000-tals, men ÄVEN all som kommunicerat med dem, de som i sin tur kommunicerat med dessa i upp till tre led (three "hops"). Enligt beräkningar som gjort innebär det att flera miljarder personer kan avlyssnas och deras Internetkommunikation läsas.

NSA respekterar amerikanska lagar för att förhindra att amerikaners privatliv exponeras, såvida det inte finns tillstånd att kolla dem. Men för medborgare i andra länder gäller inga regler. Den fråga man enligt min mening kan ställa är om i så fall inte vår och andras regeringar bör tillvarata sina invånares intressen så att deras beteenden på Internet (t ex detta brev) inte läses av utländska spionorganisationer utan tillstånd.

En site sammanfattar verksamheten ur amerikansk synpunkt och avslutar med:
What if I’m not an American?

All bets are off. There do not appear to be any legal restrictions on what the NSA can do with the communications of non-U.S. persons. Since a substantial fraction of the world’s Internet data passes through the United States, or its allies, the U.S. has the ability to observe and  record the communications of much of the world’s population. The European Union has already complained to the U.S. Attorney General.

Hela sammanfattningen här:
http://www.propublica.org/article/nsa-data-collection-faq

Från början hävdades att PRISM bara kan få tillgång till innehållet i Internet-kommunikation och telefonsamtal efter att begära ut denna kommunikation från olika kommunikationsföretag. Detta har emellertid visat sig vara fel, vilket framgår av de sista ppt-bilderna som Snowden läckte (se nedan) och som Washington Post skrev om den 7 juli:
http://articles.washingtonpost.com/2013-07-10/business/40480665_1_nsa-slide-prism
File:Upstream-slide.jpg
Wahsington Post har rapporterat att:
The National Security Agency and the FBI are tapping directly into the central servers of nine leading U.S. Internet companies, extracting audio, video, photographs, e-mails, documents and connection logs that enable analysts to track a person’s movements and contacts over time.

....The PRISM program is not a dragnet, exactly. From inside a company’s data stream the NSA is capable of pulling out anything it likes, but under current rules the agency does not try to collect it all.

Det sista syftar bl a på de begränsningar som finns för att få tillgång till innehåll i kommunikation där personerna i båda ändar är amerikanska medborgare. Man anger att man har ett system som sorterar bort sådana kommunikationer med 51% sannolikhet. D v s på ett extremt slarvigt sätt. (Inom forskning brukar man kräva en säkerhet på minst 95% för att påstå att något är sant som jämförelse…) Men det är kanske inte vårt bekymmer, utan amerikanernas. För vår del är det ju fritt fram för NSA att avlyssna och registrera oss. Och de gör det tydligen också.

Jag tycker inte att vi har anledning att resignera över det här, utan har alla skäl att protestera och markera. Det är helt oacceptabelt att amerikanska myndigheter utan någon form av tillstånd kan gå in och läsa t ex vad jag skriver på Facebook eller vad som står i de mail jag får eller skriver. Den svenska regeringen bör fråga Obama i vilken omfattning svenska medborgares privatliv kränks av NSA, på vilka grunder och hur den är förenlig med internationella eller bilaterala överenskommelser. Om Obama tycker att USA anser sig ha denna rätt, bör vi fråga om det i så fall också är OK för svenska myndigheter att göra likadant med amerikanska medborgare och andra utländska medborgare.

Hur ser du på dessa synpunkter? Borde vi inte åtminstone vara modiga nog att fråga vad amerikanerna håller på med och i vilken omfattning svenska medborgare är utsatta för spionaget?

Vänliga hälsningar
Krister