lördag 29 november 2014

Krister Håkanssons blogg: Naiv Wallström om situationen i Ukraina

Krister Håkanssons blogg: Naiv Wallström om situationen i Ukraina: Margot Wallström hade en artikel i Aftonbladet den 25 november där hon uttalade sitt stöd för Ukrainas regering och lovade att Sverige...

Naiv Wallström om situationen i Ukraina



Margot Wallström hade en artikel i Aftonbladet den 25 november där hon uttalade sitt stöd för Ukrainas regering och lovade att Sverige skulle skänka 200 miljoner per år. Det är förvisso viktigt att stödja den demokratiska utvecklingen i världen, såväl i Ukraina som på andra håll. Om Sverige kan bidra till det är det förstås positivt, men Margot Wallströms analys av situationen i Ukraina är i mina ögon aningslös och romantiserande. Det var ingen slump att de mest extrema partierna på högerkanten i Sverige jublade när den nya regimen tillsattes efter att man genom våld tvingat den folkvalde, men korrupte, förre presidenten Janukovitj på flykten. Om Margot Wallström stöder demokrati, är det på detta sätt du tycker att regeringar skall avsättas och tillsättas? Har du inte hört talas om idén att tillsätta och avsätta regeringar genom val i stället? Är inte detta vad demokrati bland annat handlar om? Ändå verkar du stödja principen om gatans parlament i detta fall? Hur går det ihop med de demokratiska ideal du säger dig ha?

Det är heller ingen slump att nazister från Sverige åkt till Ukraina för att delta i kampen för ett Ukraina fritt från judar, ryssar och homosexuella. Jag tänker speciellt på den nazistiska Azov-bataljonen som hyllas av regimen i Kiev för sin ”effektivitet”. De är kända och fruktade  för sin hänsynslöshet, sitt urskillningslösa dödande, sina tortyrmetoder av krigsfångar och för sina nazistiska idéer. Läs mer om Azov här, här eller här:

SÄPO har nyligen varnat för konsekvenserna av att högerextrema element från Sverige, bland dem kända nazister, åker till Ukraina för att strida i denna bataljon. Bland annat har Sveriges Radio rapporterat om svenskars deltagande i inbördeskriget, t ex här:
Rekommenderar att du sätter dig bättre in i de krigsbrott Azov utsätter krigsfångar för. Det finns gott om vittnesmål. Till saken hör också att Azov-bataljonens nynazistiske ledare Andrej Biletski har utsetts av den ukrainska ledningen i Kiev, bl a av premiärminister Yatseniuk. Azovbataljonen är med andra ord en del av det officiella Ukrainas militära insats mot rebellerna i den östra delen av landet.
Din artikel i Aftonbladet den 25 november kan ses som en uppmuntran åt svenskar att även i fortsättningen åka till Ukraina och kämpa på den ukrainska sidan i inbördeskriget. T ex i Azov-bataljonen. Väldigt ogenomtänkt enligt min mening...

Ukrainas regering har nyligen beslutat att upphöra med pensionsutbetalningar, löner till lärare, sjukvårdspersonal  och alla andra statliga tjänster i de östra landsdelarna, något som finska yle, men knappast alls svenska media har rapporterat om.
Folk kan inte längre ta ut sina pengar eftersom Ukrainas Centralbank beslutat stänga all bankverksamhet i området, återigen något som vi knappast har hört talas om i Sverige.


Hur ser Margot Wallström på denna form av krigföring där civila är den direkta måltavlan? Är inte denna strategi densamma som terrorister använder sig av, d v s att försöka underminera en fiende genom att angripa civilbefolkningen? Om inte barnen kan gå i skolan, sjukvården inte fungerar och folk inte kan komma åt sina pengar, vad tror du det i längden leder till? Är det stridsåtgärder som du tycker är acceptabla och som gör det motiverat att stödja en sådan regering?

Jag vill inte att mina skattepengar skall gå till ett land där korruption, vanskötsel och maktmissbruk är norm och där extrema nationalistiska värderingar har ett så stort inflytande som i Ukraina. Jag tycker också det är pinsamt att inte bara den tidigare, utan tydligen även den nuvarande, utrikesministern stämmer in i den onyanserade demoniseringen av Ryssland som roten till allt ont. Efter erkännandet av Palestina inbillade jag mig att vi äntligen skulle få en mer självständig, intelligent och konstruktiv utrikespolitik.

tisdag 21 oktober 2014

Senaste nytt om u-båtsjakten (21 oktober 2014)

TV4 har hittat den mystiske svartklädde mannen som vadade längs stranden. Det var inte någon besättningsman från främmande makt som försökte ta sig i land. Det var en man som heter Ove som var ute och fiskade.

Mysteriet med den främmande u-båten är också löst. Det var Sean Connery som spelade in en ny film som u-båtskapten. Förklaringen till att de skickade in u-båten i svenska skärgården var följande: Pengarna för filminspelningen hade nästan tagit slut och producenten vägrade att betala de 12 miljoner som en realistisk och dramatisk u-båtsjakt skulle kosta, inklusive hyra av stora och snabba krigsfartyg som skulle jaga u-båten. De hade inte heller lyckats få tillstånd att spärra av en så stor del av skärgården. 
Regissören beslöt då att i hemlighet skicka in den uttjänta u-båt de hade fått låna i svenska skärgården, eftersom de hört att den svenska militären är extra vaksam mot sådant. Efter att ha väntat i två veckor utan att bli upptäckta, blev de tvungna att gå upp till ytan och visa sig under 10 minuter. Till slut fick en flanör syn på dem och tog några bilder, som han skickade in till den svenska krigsmakten. 
Efter att de på detta sätt blivit "upptäckta", fungerade allt som de hade hoppats: Svenskarna tog för givet att det var en främmande rysk u-båt och satte in alla resurser de hade. Inspelningen av filmen blev på det sättet väldigt realistisk och  80% av alla kostnader för filmen är nu finansierade av svenska staten i stället. Producenten slapp också alla problem med anställningar och avspärrningar. 

Vilken av dessa båda historier är mest otrolig? 
En av dem är faktiskt alldeles sann. Gissa vilken?
Svaret här:

måndag 6 oktober 2014

Min Ukraina-korrespondens med UD

Kanske det är någon är intresserad av att läsa det här? Eftersom all korrespondens med regeringen är offentlig handling, publicerar jag de här breven:

Från: Krister Hakansson <krihkn@gmail.com>
Ämne: Re: Massavrättningar och skolbombning i östra Ukraina
Datum: 6 oktober 2014 18:01:18 CEST
Till: Magnus Sätterberg <magnus.satterberg@gov.se>
Kopia: UD Registrator <ud.registrator@regeringskansliet.se>


Magnus,
tack för svaret! Jag håller helt med dig att man inte skall lita på nyheter som kommer från regeringskontrollerade kanaler, vare sig det är ukrainska eller ryska. Jag har också stor tillit till OSSE  och betraktar dem som neutrala med stor integritet. De säger dock inte mycket om gravarna mer än att de besökt något som kan vara sådana gravar. Och de verkar inte anse att det är deras uppgift heller.

Enligt DN-artikeln är det inga massgravar, ”bara” 9 kroppar har begravts. I stället handlar det om 400 oidentifierade kroppar, nästan alla civila, som ligger på olika bårhus i Donetsk, inte i en massgrav. Vet inte om det är så mycket bättre. Att civila dödas i krig är inte ovanligt, men om proportionerna är 9:1 tyder det väl på att det inte precis handlar om det som kallas ”collateral damage”? Om det har handlat om avrättningar eller urskillningslöst dödande av civila, t ex genom bombning av bostadshus, tycker jag ändå det är viktigt att de som begår sådana handlingar förstår att det finns lagar som måste följas - även i krig. Och att man kan dömas om man bryter mot dem på det sätt som verkar vara fallet - om det som DN skriver stämmer. Om det handlar om regelrätta avrättningar, urskillningslöst skjutande in i folkmassor eller bombning av områden där det inte finns några koncentrationer av fiendesoldater, spelar ingen roll. Det är ändå krigsbrott. Vilken sida som i så fall har begått brotten har förstås inte heller någon betydelse.

Jag tycker att den allmänna bild som sprids i Sverige är att Ryssland ligger bakom allt hemskt som sker i Ukraina och jag delar inte den bilden utifrån den information jag har. Vad än Ryssland gör blir det misstänkliggjort i väst. T o m när de ville skicka kolonner med hjälpsändningar för att lindra nöden i isolerade städer, framstod det som ondskefullt, trots att en veckas inspektioner av fordonen inte ledde till att man hittade något annat än mat och andra förnödenheter.

Det får inte vara så att vi ser mellan fingrarna bara för att vi tror att det kan finnas ukrainska militära grupper bakom de här döda kropparna, snarare än proryska. I vilket fall tycker jag vi borde reagera på de här uppgifterna och kräva att händelserna bakom de 400 oidentifierade kropparna på bårhus i Donetsk borde utredas. Varför finns de där? Hur dödades dessa människor? Var befann de sig? Är det sant att nästan alla är civila? Kan deras död i så fall vara det som brukar kallas ”collateral damage” eller finns det anledning att tro något annat? Och vem dödade dem?

En av de militära ukrainska enheter som verkar drivande i östra Ukraina är Azov-bataljonen. Du vet förmodligen vad de står för. Det är pinsamt att vi (läs Carl Bildt) så ensidigt har stött dessa aktiviteter utan att kritisera den ukrainska regeringen för att anlita och betala dem. Den har dragit till sig nazistiska element både från Ukraina och andra länder, bl a medverkar svenska nazister i Azov. Såvitt jag har fått fram handlar detta påstående inte alls om någon rysk propagandabild, se t ex Wikipedia
http://en.wikipedia.org/wiki/Azov_Battalion

Varken New York Times, Time Magazine, konservativa London Telegraph eller Blomberg kan väl beskyllas för att vara proryska. Här är ett par respektabla länkar som ligger så långt ifrån Russia Today som du kan komma:
http://davidstockmanscontracorner.com/obamas-ukrainian-storm-troopers-the-azov-battalion-and-other-evidence/
http://consortiumnews.com/2014/08/10/nyt-discovers-ukraines-neo-nazis-at-war/
http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/ukraine/11025137/Ukraine-crisis-the-neo-Nazi-brigade-fighting-pro-Russian-separatists.html
http://consortiumnews.com/2014/08/13/ignoring-ukraines-neo-nazi-storm-troopers/

Jag skulle inte bli ett dugg förvånad om det handlar om massmord och om det är Azov som ligger bakom.

Oavsett hur det är i just fallet med de 400 oidentifierade civila kropparna i Donetsk: Hur har Sverige hamnat på Azovs sida i den här konflikten? Är det verkligen något vi kan känna oss bekväma över?

Min enda tröst med regeringsskiftet är att Carl Bildt åtminstone inte längre kommer att vara utrikesminister. Vågar man hoppas på en mer nykter utrikespolitik de närmsta fyra åren där mänskliga rättigheter blir en viktigare ledstjärna än rysshat? Inklusive ett kraftigt avståndstagande från de metoder och den ideologi som Azov står för i Ukraina samt en kraftig markering mot regeringen i Kiev för att de anlitar och t o m hjälteförklarar nazisterna i Azov?

Vänliga hälsningar
Krister


Krister Håkansson
krihkn@gmail.com

tel +46 (0)73 7080768 (mobile)

Huvudstagatan 20, 2 tr
17158 Solna





6 okt 2014 kl. 11:42 skrev Magnus Sätterberg <magnus.satterberg@gov.se>:

Till UF2014/61311/UD/EC
Kat. 5.3

Krister,

tack för ditt mejl. Att människor dödas i militära konflikter är alltid en tragedi. Sverige har ända sedan den ryska aggressionen mot Ukraina inleddes varit tydligt med att stridigheterna måste upphöra. Uppgifterna om vilken sida som ligger bakom olika händelser är ofta knapphändiga och svårtolkade och man bör vara försiktig med att enbart utifrån uppgifter i media göra alltför långtgående antaganden.

De ryska uppgifterna om massavrättningar av civila har rapporterats i svenska medier -  se exempelvis Ingemar Nevéus artikel i Dagens Nyheter http://www.dn.se/nyheter/varlden/gravarna-blir-vapen-i-rysk-propaganda/.  Den länk du bifogar hänvisar till statliga Radio Rysslands röst. Ryska statliga medier har sedan konflikten inleddes använts för att presentera en mycket ensidig bild i enlighet med det ryska narrativet om att konflikten är en intern ukrainsk sådan, där ryskspråkiga personer förföljs. Oberoende granskningar av OSSE, Europarådet och FN har tillbakavisat dessa påståenden. Därför skulle jag betrakta inlagor från Radio Rysslands röst och andra statligt kontrollerade ryska källor med stor försiktighet. OSSE har övervakare på plats i Ukraina – det uttalande som återges i den länk du hänvisar till har dock inte gjorts av någon företrädare för OSSE. Ett exempel på OSSE:s observatörsmissions rapporter, där besök vid vad som enligt uppgift ska vara omarkerade gravar kan du hitta här: http://www.osce.org/ukraine-smm/124547.

Givetvis bör uppgifter om påstådda krigsbrott utredas. Det är dock viktigt att en sådan utredning är oberoende och trovärdig.

Med vänlig hälsning,
Magnus Sätterberg


Magnus Sätterberg
Departementssekreterare
Enheten för Östeuropa och Centralasien
Utrikesdepartementet
Regeringskansliet
103 39 Stockholm
08-405 32 95
magnus.satterberg@gov.se
www.regeringen.se




Från: Krister Hakansson [mailto:krihkn@gmail.com]
Skickat: den 1 oktober 2014 13:06
Till: UD Registrator
Kopia: mikael.larsson@svd.se; Peter.Wolodarski@dn.se
Ämne: Massavrättningar och skolbombning i östra Ukraina
Prioritet: Hög

Hej!
Jag tycker Sverige också måste reagera mot övergrepp och krigsbrott där man kan anta att den ukrainska sidan är skyldig. I dag kom rapporter om en bombning av en skola i Donetsk som kontrolleras av rebellerna. Kiev skyller på rebellerna, men det säger sig självt att de inte har någon anledning att bomba en skola i ett område de själva kontrollerar. Se t ex http://www.expressen.se/nyheter/tio-civila-dodade-av-granateld-i-donetsk/

Den här massavrättningen av civila har knappt nått svenska media. Beror det på att det inte passar vår agenda och den allmänna bild som har getts av både Carl Bildt och svenska media? Borde inte krigsbrott vara lika viktiga att uppmärksamma och utreda om de utförs av en sidan vi från början trodde skulle vara ”the good guys”? Oberoende OSSE finns på plats och har reagerat starkt. Vad tyder det på?
http://swedish.ruvr.ru/2014_09_24/photo-Massgravar-i-ostra-Ukraina-bor-utredas-5690/?slide-1

Jag föreslår att Sverige officiellt reagerar och kräver utredning om misstänkt krigsbrott i båda dessa fall.

Vänliga hälsningar
Krister Håkansson


Krister Håkansson
krihkn@gmail.com

tel +46 (0)73 7080768 (mobile)

Huvudstagatan 20, 2 tr
17158 Solna

lördag 10 maj 2014

Befriande kontrast mot okunnighet och ryska spöken

Wow! Vilken befrielse att läsa det här som en kontrast mot all osaklig propaganda kring Ukraina-krisen. Mer sådant i svenska media!

måndag 14 april 2014

Den Onde och den Fule på Krim: Är det verkligen Putin?


Västländerna har utvecklat en vana att stödja ”folkliga” gatuprotester i länder vi hoppas få större inflytande i. Vi har gjort det i Libyen, Egypten och Syrien. Således har vi också hejat på rebellerna i Kiev och applåderat att de till slut drev president Janukovytj och hans folkvalda, men i våra ögon inte helt sympatiska, regering på flykten. Vi har också genast erkänt den nya icke-valda regimen och inlett kontakter med dem.

Var det så svårt att räkna ut?
Svoboda-partiet har ett stort inflytande i denna nya regering med fyra ministerposter, inklusive vice premiärminister och försvarsminister. Den nya riksåklagaren kommer från samma parti.
Så här beskriver en EU-resolution från december 2012 EU Svoboda-partiet:
The European Parliament … recalls that racist, anti-Semitic and xenophobic views go against the EU's fundamental values and principles and therefore appeals to pro-democratic parties in the Verkhovna Rada not to associate with, endorse or form coalitions with this party.

En av den EU-stödda regeringens första beslut var att förbjuda ryska som språk och EU:s utrikesminister Catherine Ashton fick förskräckt rycka ut för att försöka avstyra det hela. En stor del av befolkningen hade ändå fått en tydlig signal om vad som väntade dem; i folkomröstningen på Krim deltog 80 % av befolkningen och över 95 % av dem röstade för alternativet att Krim skulle gå ur Ukraina och begära att få ingå i Ryssland. Samma stämningar växer nu sig starka i östra Ukraina. Att inte EU och USA, eller vår egen Carl Bildt, kunde räkna ut dessa konsekvenser av sitt eget agerande framstår som närmast obegripligt.

Kriget om våra föreställningar
Alla moderna krig försiggår på två arenor: på fältet och i media. Uppbackad av propagandakampanjer som inte har mycket med normal journalistik att göra, i bl. a SvD och Aftonbladet, var det i Sverige inte svårt att framställa Ryssland och Putin som den Onde och Fule på Krim. Åtminstone till en början.

Att indoktrinera sina befolkningar är emellertid inte lika lätt för regeringar som det en gång var. Dagens medborgare kan genom en mängd kanaler informera sig själva och dra egna slutsatser:
  • ·      När vi genom media fick lära oss att Rysslands militära närvaro på Krim bara var ”en förevändning för att skydda ryska minoriteter”, var det t ex alltför lätt för vanliga människor att Googla på hur många ryssar som bor på Krim. På vilket sätt är 58 % en ”minoritet”?
  • ·      Vi fick höra, bl. a av Carl Bildt, att det var den ryska militära närvaron som tvingade invånarna på Krim att rösta som de gjorde. Men vi fick inte se några TV-bilder på motstånd och strider när Ryssland annekterade Krim. Vi kunde lätt ta reda på att de flesta ukrainska soldaterna, över 80 % enligt vissa källor, hellre ville bli ryska soldater än att åka tillbaka till Ukraina. Och verkade inte massorna på gator och torg glada på ett misstänkt uppriktigt sätt efter valet?
  • ·      Vi har också fått veta valutgången var ett resultat av överdriven rysk propaganda om antiryska strömningar i Kiev. Men vi har samtidigt kunnat se hur Högra Sektorn med k-pist-beväpnade medlemmar övervakat beslutsfattandet inne i parlamentet. Och vi vet nu att Högra Sektorn är ett parti dominerat av beväpnade skinnskallar som tycker intensivt illa om judar, homosexuella - och ryssar.  Partiet ligger ännu längre ut på högerkanten än regeringspartiet Svoboda, som i sin tur får Sverigedemokraterna att framstå som rena söndagsskolan. Många bedömare tror att Högra Sektorn kommer att få stora framgångar i det kommande valet. Kunde det vara så mycket värre?


Driver EU fram fler populära annekteringar?
Listan på indicier kan göras lång, men allt fler vanliga medborgare i väst börjar förmodligen tycka att det är något som inte stämmer i hela den här historien: Hur kan det vara så förskräckligt att befolkningen i en region genom folkomröstning får avgöra vilket land de vill tillhöra? Om över 95 % av befolkningen på Krim verkligen ville att Krim skulle frigöras från Ukraina och ingå i Ryssland, på vilket sätt kan Ryssland klandras för att acceptera denna begäran?

När vi i Sverige får upp ögonen för hur många företag som har affärer med Ryssland, blir det för många svenskar ännu viktigare att ha verkligt goda skäl för att ställa oss bakom bestraffningsåtgärder mot Ryssland som i förlängningen drabbar oss själva. Har vi verkligen sådana skäl i dag?

Även om Ryssland kan kritiseras för mycket, hur genomtänkt är det egentligen att provocera, straffa och isolera Ryssland för det som händer i Ukraina? I Bryssel och Washington borde man i stället fråga sig: Hur har vi själva bidragit till det här? Hur kan vi vända utvecklingen så att den ukrainska regeringen tillvaratar hela befolkningens intressen och respekterar mänskliga rättigheter? Kan vi verkligen kräva att Putin bara skall stå och titta på medan regeringen i Kiev, uppbackad av oss, uppmuntrar trakasserier mot den ryska befolkningen i landet? Om väst fortsätter på den inslagna vägen är risken, från ett västperspektiv, att fler annekteringar kan ske lika smidigt och bli lika populära som i fallet Krim.

Krister Håkansson


Källor/exempel på alternativa versioner av konflikten i Ukraina (i den ordning de anknyts till i artikeln):

Qaeda Militants Seek Syria Base, U.S. Officials Say



European Parliament resolution of 13 December 2012 on the situation in Ukraine (se punkt 8)

INSIGHT - In Ukraine, nationalists gain influence - and scrutiny

Rein in Ukraine's neo-fascists:

In Ukraine, fascists, oligarchs and western expansion are at the heart of the crisis


Svoboda: The rise of Ukraine's ultra-nationalists:

http://www.bbc.com/news/magazine-20824693

The Ukraine Crisis - What You're Not Being Told

http://scgnews.com/the-ukraine-crisis-what-youre-not-being-told

A Tortured Policy Toward Russia

http://www.nytimes.com/2014/03/27/opinion/a-tortured-policy-toward-russia.html

 

 

tisdag 8 april 2014

Aftonbladet: Propagandan mot Ryssland

Det här brevet har jag skrivit i kväll till Aftonbladets Chefredaktör Jan Helin och till stf chefredaktören Lena Mellin:

Hej!
Jag måste bara skriva och protestera mot speciellt söndagsbilagan om Ryssland. Jag tycker den här bilagan mycket mer är en propagandistisk inlaga för ena sidan i en konflikt än något som har med normal journalistik att göra. Om jag bara nöjer med omslaget: En Putin som ser ut som Djävulen och sedan blod,  hammare och skära under på hela sidan. Det är för mig obegripligt hur du som ansvarig utgivare kunde släppa igenom den. Det är precis samma grepp som nazisterna använde i sin propaganda mot judarna: demoniserande bilder där judar framställdes som råttor, djävlar och demoner. Nu är det ryssarnas tur. Dessutom en massa skällsord (tjyvsamhälle, kleptokrati), överdrifter och ostyrkta påståenden som bara kan ha ett syfte: att hetsa upp vanliga människor mot, i det här fallet, Ryssland, ryssar i allmänhet och Putin i synnerhet. Göbbels ler i sin grav. Det här är i mina ögon en skam för svensk journalistik. Smutsigt och populistiskt i stället för upplysande.

Om vi tar Krim-historien till att börja med: var finns mördandet och det blodiga? Har historien någonsin skådat en fredligare frigörelse av en region från ett land? Knappt ett skott avfyrades och även om man kan ha invändningar mot hur valet genomfördes kan ingen person som är någorlunda insatt tvivla på att en alldeles överväldigande folkmajoritet i regionen fick som dom ville. Även om många i väst hade önskat att de hade velat annorlunda. Eller att folkomröstningen hade förbjudits, eftersom vi innerst inne visste hur de skulle rösta: Mot våra intressen. Fel, vill säga.

För att få lite perspektiv kan vi jämföra med Israel och Västbanken. En olaglig ockupation av en region som pågått i decennier, som är ett resultat av vapenmakt, dödande och dagligt förtryck. Vad skulle hända om man skulle låta folk där få rösta om vilket land de vill tillhöra och sedan låta det vara avgörande? Vore det så hemskt? Vore det inte rentav en ganska bra idé att låta invånarna själva bestämma en sådan sak?

Du kanske såg slagsmålet i parlamentet i Kiev i dag där Svoboda-medlemmar överföll den som var i talarstolen? Om Svoboda skrev EU i en resolution i december 2012: The European Parliament … recalls that racist, anti-Semitic and xenophobic views go against the EU's fundamental values and principles and therefore appeals to pro-democratic parties in the Verkhovna Rada not to associate with, endorse or form coalitions with this party.

Att EU självt gör det man för 1,5 år sedan varnade ”prodemokratiska” krafter för, vad tror du det beror på? Värnande om demokrati och mänskliga rättigheter? Du kanske också har sett bilderna från parlamentet när man röstade om att bilda den nya interimsregeringen (bifogar ett par som jag hittade på nätet)? Många, c a 1/3, av stolarna var tomma och man ser tydligt på bilderna hur ledamöter trycker på röstknapparna hos frånvarande grannar. Snygg demokrati. 

Verkligheten är inte svart-vit och inte en historia om de Goda (alla som vill tillhöra Väst) mot de Onda (alla som vill tillhöra Ryssland). Den här konflikten försiggår också, precis som alla moderna konflikter, på två plan: i media och på fältet. Den journalistiska etiken handlar om att inte göra sig till redskap för den ena eller andra sidans intressen utan i stället försöka skildra verkligheten som den är, fri från den typen av intressen. Det är vad vi mediakonsumenter begär och förväntar oss. Aftonbladet har tydligen bestämt sig för att bli ett propagandaorgan i ordets värsta bemärkelse och ge upp alla journalistiska ideal som jag antar att en del av er en gång i tiden fick läsa om på Journalisthögskolan. Jag kan bara konstatera att Aftonbladet i den här frågan på det grövsta sätt man kan tänka sig har svikit detta förtroende. 

Vänliga hälsningar
Krister Håkansson







söndag 16 mars 2014

Sanctions against Russia?

Letter to
European Union External Action Service

If you really care about democracy, I think you should realize that a vast majority of the people in Crimea want to belong to Russia - and also respect that. Even if you would have preferred they would not, feel dissapointed that over 95% voted for that option, or had preferred the referendum never took place.

I am sure Ukraina deserves a better government than the one they had and a much better one than the non-elected government they have now. Above all, they deserve to have a government that they have elected themselves and that can represent the whole country - or whatever will be left of it. The absence of international pressure to achieve this has, in combination with the agenda of the nationalistic regime that took over, highly contributed to the situation we have right now.

I am convinced that many people in Europe understand what the US, and to some extent the EU, is doing as having much more to do with a power game than genuine interest in protecting the democratic rights of citizens on the Crimea peninsula.

To avoid further escalation, in my opinion you should clearly distance yourselves from US aggression and insults (the most recent one by mr McCain: "Russia is, more or less, a giant gas station pretending to be a real country"). I hope we in Europe can do a lot better than that?
And secondly, distance yourself from the ultra-nationlistic regime in Kiev that has taken over. Instead, demand an elected government to replace it.
Thirdly, try to look at the long term interests of european citizens. Like peace and prosperity, for example.

lördag 1 mars 2014

Öppet brev till SVT: Uppfyller SVT sitt journalistiska ansvar i rapporteringen kring det som händer i Ukraina?

Jag tycker att SVT som en statlig TV-kanal har ett speciellt ansvar att på ett så objektivt sätt som möjligt skildra det som händer i världen i sina TV-kanaler. När man i Rapport i kväll hade letat upp en familj ur en tatarisk minoritet på 12% för att spegla vanliga människors reaktion på Rysslands planer att ingripa på Krim, är det i mina ögon ett närmast propagandistiskt försök att förmedla en bild inifrån landet som stämmer med vad många i väst vill förmedla, inklusive Carl Bildt och Barack Obama. Men knappast med verkligheten.

På ett liknande sätt romantiserades upproret i Ukraina som ett folkligt uppror och vi fick inte i förväg veta mycket om de grupper som till slut lyckades avsätta presidenten (som säkert kan kritiseras för mycket). Först i efterhand börjar vi förstå varför Sverigedemokraterna och grupper till höger om dem är så nöjda med vad som har hänt i landet. Men hur kunde ni så okritiskt förstärka den naiva bilden att det handlade om en sorts folklig revolution, vilket i sin tur, tillsammans med andra västmedia, gav dessa grupper den medvind i världsopinionen som de behövde? Ni borde förstå att alla krig och konflikter nuförtiden alltid äger rum på två arenor: på slagfältet och i media. Att få bred sympati och viktiga regeringar på sina sida genom att utnyttja media, är förmodligen minst lika viktigt som att vinna på slagfältet. Med facit i hand tycker jag att SVT agerat som "duktiga idioter" i att förmedla en bild av det som hände i Ukraina som inte verkar ha mycket med verkligheten att göra och som, även om det inte var avsiktligt från er sida, tjänar politiska syften snarare än journalistiska.

Det vore bra om ni inte gör om samma sak när det nu hettar till på Krimhalvön. Ryssland kan säkert kritiseras för mycket, men jag undanber mig fortsatt demonisering och svart-vita bilder som enbart tjänar till att fördumma tittarna och göra oss mer okunniga om vad som egentligen händer.