Har Swedbank rätt att likvidera sin Rysslandsfond?

Jag fortsätter att skriva till olika samhällsinstitutioner, nu senast till Swedbank. Anledningen är att de har tänkt att placera sin Robur Rysslandsfond i ett "förvaringsinstitut" med uppdraget att avveckla fonden. D v s definitivt likvidera fonden med alla spararnas pengar. Jag skrev till deras kundombudsman och hävdade att de inte hade rätt att göra så med hänvisning till bankens politiska uppfattning om Rysslands invasion. Det är våra pengar det handlar om, inte bankens hävdade jag.

Jag fick till svar till svar att det var "en samlad bedömning" att "värdet på ryska innehav förväntas vara noll under en lång tid". Dessutom att det inte är bankens politiska uppfattning som ligger bakom, utan "den breda samsyn som råder gentemot Ryssland och prognoser för landets framtid".

När jag kollade kundombudsmannens påstående att värdet var nära noll på Roburs innehav, upptäckte jag att det var så långt sanningen som man kan komma. Jag hoppas fler protesterar och hör av sig till banken.

Jag överklagade alltså det beslutet och begärde en omprövning. Här är brevet i sin helhet: 

From: Krister Håkansson <krihkn@gmail.com>
Date: Friday, 4 August 2023 at 20:23
To: Krister Håkansson <krihkn@gmail.com>
Subject: Re: Hanteringen av Rysslandsfonderna

Hej igen!

Jag har mottagit svar på nedanstående den 11 juli 2023, men jag är fortfarande inte nöjd och vill därför att ni omprövar beslutet på följande grunder:

I svaret hänvisas till ”en bred samsyn” när det gäller att göra affärer med Ryssland samt därutöver att ”värdet på ryska innehav förväntas vara noll under lång tid” enligt en ”samlad bedömning”.

Om vi börjar med det sista påståendet, så kontrollerade jag om det stämmer att värdet på ryska tillgångar är nära noll. Till min förvåning så har värdet tvärtom ökat de senaste året, även i aktier som ingår i Robur. Rejält i många fall! Du kan se utvecklingen på Moskvabörsen här:

https://tradingeconomics.com/russia/stock-market

Om du klickar på de olika tidsperioderna, kan du se att ökningen bara det senaste året har varit c a 40%. Roburaktier som gått upp och som jag hittade i listan är Polymetal International (+109% på ett år), och Norilsk Nickel (+13,7%). Flera aktier ingår inte i Moex, men TBC bank från Georgien hittade jag här:

https://www.londonstockexchange.com/stock/TBCG/tbc-bank-group-plc/company-page

Om du klickar på 5 år, ser du att värdet på deras aktier har gått upp med över 300% sedan kriget började, och jämfört med tidpunkten strax före kriget så är värdeökningen c a 200%.

 

Roburs näst största post är i NAC Kazatomprom och dess värde i dag är ungefär det dubbla, jämfört med tidpunkten före kriget, se här:

https://www.londonstockexchange.com/stock/KAP/joint-stock-company-national-atomic-company-kazatomprom/company-page

 

För den tredje största posten i Robur, Ignitus, så är värdet i dag ungefär detsamma som innan kriget startade, se här:

https://www.londonstockexchange.com/stock/IGN/ab-ignitis-grupe/company-page

 

Fjärde största posten är Kaspi. KZ och där är värdet ungefär det dubbla i dag, jämfört med innan kriget. (Den aktien gick upp kraftigt efter att kriget började fram till oktober 2021, rasade sedan, och därefter har den återhämtat sig till en nivå på det ungefär det dubbla jämfört med januari 2021.) Se här:

https://www.londonstockexchange.com/stock/KSPI/joint-stock-company-kaspi-kz/company-page

 

Vad jag kan se, så stämmer alltså inte påståendet att värdet på ryska aktier är nära noll? De flesta av Roburs poster har ökat rejält i värde, d v s tvärtom till vad du skrev i ditt svar. Har jag rätt, eller är det något jag inte förstått i detta? (Jag är inte ekonom, har bara tittat på hur värdet har förändrats enligt bland annat statistisk från London Stock Exchange.)

 

Just nu går det inte att handla för oss som västerlänningar på den ryska börsen, men det är inte samma sak som att värdet på gjorda investeringar av sig själva har förvandlats till noll! Det är i så fall Swedbank som genom det här förslaget ser till att så sker. Det är som att ha grävt ner en kista med pengar någonstans som man inte kan komma åt inom t ex två år. Pengarna är där de är, och de har samma värde som när jag grävde ner dem. Att jag inte kan komma åt dem under två år betyder inte att de tillfälligt förlorar sitt värde. Den dag jag kan hämta pengarna kan jag använda dem. (Om inte någon från Swedbank hittar dem och eldar upp dem 😊 ) Den dag kriget är över och vi förmodligen har en ny regim i Kreml, så har de investeringar som jag och andra gjort via Robur Rysslansfond på samma sätt fortfarande ett värde. Om utvecklingen fortsätter på Moskvabörsen kommer dessutom våra tillgångar vara större än före kriget. Ingen kan säga säkert hur det kommer att gå med det, det kan man aldrig med aktier. Det enda man kan vara säker på att de i varje fall kommer att ha ett värde som långt högre än noll.

 

Så till den ”breda samsyn” som råder när det gäller att göra affärer med Ryssland just nu. Även om jag hade haft en annan uppfattning än majoriteten, så kan man inte med hänvisning till en ”bred samsyn” konfiskera mina besparingar. Det är mina pengar som ni förvaltar genom den här fonden. Jag anser inte att en utbredd uppfattning ger banken rätt att i praktiken på ett medvetet sätt handla så att mina besparingar blir värdelösa. Det är inte det jag gett banken förtroendet att göra. Jag anser helt enkelt att ni inte har rätt att göra så.

 

Nu delar jag faktiskt den allmänna uppfattningen att man inte skall göra affärer med Ryssland i nuläget. Men när kriget tar slut och vi får en annan regim i Kreml kommer sanktionerna så småningom att upphöra från båda håll. I ett historiskt perspektiv kan man nog vara ganska säker på det. Allt har sin tid. , det kan man vara säker på. Att i det läget ha avhänt sig möjligheten att låta mig och andra sparare återfå det vi har sparat, är helt enkelt dumt, oetiskt och ansvarslöst av Swedbank i mina ögon. Kanske dessutom olagligt?

 

Jag tycker ni skall göra som Pensionsmyndigheten har aviserat att de skall göra: Låta besparingarna vara där de är, och när det blir möjligt att handla igen, låta spararna avgöra om de då vill sälj eller behålla sina fonder. Att bilda ett ”förvaringsinstitut” med syfte att likvidera fonden är alltså en idé jag motsätter mig å det starkaste.

 

Med denna information och av dessa skäl vill jag alltså att baken omprövar sitt tidigare beslut.

 

Vänliga hälsningar

Krister Håkansson

 

Krister Håkansson 

Alsnögatan 46

11644 Stockholm

Sweden 

Tel +46 73 70 80 768

 Jag har nu även fått svar av UD, se korrespondensen nedan:

From: Krister Håkansson <krihkn@gmail.com>
Date: Thursday, 12 January 2023 at 22:48
To: Niklas Eriksson <niklas.eriksson@gov.se>
Subject: Re: Angående tillämpning av lagen om vapenexport efter Turkiets anfall mot norra Syrien

Hej, Niklas och ursäkta att även mitt svar dröjde!

Jag har skrivit till ISP i ärendet och de säger att de förstår mina invändningar men hänvisar i sin tur till er (regeringen). De har att rätta sig till de politiska avväganden som regeringen gör. Jag har läst deras uttalande på den sida du hänvisar till.

Jag tycker ni borde förstå vilken skada ni åsamkar Sverige och vårt internationella anseende genom att ge vika från kraven från en auktoritär regim som systematiskt bryter mot människorättsliga principer. Med normal tillämpning av den svenska vapenexportlagstiftningen borde vi inte tillåta vapenexport till Turkiet, vilket också var regeringens och hela Riksdagens ståndpunkt 2019. Sedan dess har inget hänt i Turkiet på de punkter som ledde till detta beslut. Att Sverige vill komma med i NATO och att Erdogan försöker utnyttja denna önskan för att förmå Sverige att bryta emot värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter är inget vi borde ställa upp på. Sverige har uppfyllt de krav som NATO ställer på nya medlemsländer och vi har t o m uppfyllt de krav som fanns i det skandalösa avtalet som slöts med Turkiet av den tidigare regeringen. Vår ståndpunkt borde vara att vi har uppfyllt vår del av avtalet och om detta inte räcker för Turkiet är det ett problem som NATO får hantera internt. Om de inte kan det, finns det ingen anledning för Sverige att krypa mer för Erdogan och göra oss till ett ännu större internationellt åtlöje än vad vi redan har gjort. Beslutet om att söka medlemskap i NATO fattades i panik efter Rysslands anfall mot Ukraina, men med lite distans till det tror jag de flesta experter är överens om att risken inte är speciellt stor för att Ryssland inom överskådlig tid skulle få för sig att anfalla Sverige. Att militära partsintressen vädrar morgonluft och försöker utnyttja situationen är naturligt, men måste vägas emot mer objektiva experters slutsatser. Det finns fortfarande ett stort värde av att bibehålla vår neutralitet som måste vägas emot konsekvenserna av att ställa upp på allt som Turkiet kräver för att de skall häva sitt veto mot det svenska medlemskapet. En sådan ståndpunkt skulle rädda en del av vad vi har förlorat genom fjäskandet för Erdogan och sätta press på NATO som organisation att undanröja de turkiska hindren. 

Till detta kan läggas att det sker en utveckling i antidemokratisk riktning även i en del andra NATO-länder. Det är t ex ganska troligt att Trump blir återvald i USA, vilket i sin tur betyder att vi hamnar på en sidan där vi inte vill vara med en demokratiskt tvivelaktig nation som ledande NATO-nation. Vi ser just nu hur andra NATO-länder (de baltiska) medvetet provocerar Ryssland genom att bl a diskutera förbud mot det ryska språket, trots att en stor andel av deras invånare är rysk-talande. Om det leder till en öppen konflikt med Ryssland, blir vi genom ett NATO-medlemskap tvungna att ge oss in i ett sådant krig. Vill vi det?

 

Sammanfattningsvis menar jag att den nuvarande situationen är en följd av politiska påtryckningar på ISP, och att skulden därför ligger på regeringen, inte på ISP. Jag menar också att vi skadar oss själva genom att fortsätta blidka orimliga krav från auktoritära NATO-länder, samt att beslutet om att söka medlemskap i NATO fattades i panik och att vi i dag borde ha lite mer is i magen och därigenom sätta press på NATO-organisationen för att lösa problem som egentligen är deras interna, inte Sveriges.

 

Hur ser du på ovanstående resonemang?

 

Vänliga hälsningar

Krister

 

Den ons 21 dec. 2022 kl 14:37 skrev Niklas Eriksson <niklas.eriksson@gov.se>:

Hej Krister,

 

Tack för din fråga och jag får be om ursäkt för att det dröjt så länge med att besvara den.

 

För frågor som rör enskilda tillståndsbeslut för export av svensk krigsmateriel så får jag hänvisa till Inspektionen för strategiska produkter. För det ärende som din fråga gäller så har ISP publicerat ett inlägg på sin hemsida. Se länk här: https://isp.se/nyheter/tillstand-for-foljdleveranser-av-krigsmateriel-till-turkiet/

 

 

Mer generellt om tillståndsprocessen kan jag säga att ISP alltid ska göra en helhetsbedömning i varje enskilt ärende så länge ovillkorliga hinder inte föreligger. Med ovillkorliga hinder menas tex vapenembargon. Villkorliga hinder, vilket är vad du räknar upp i din fråga, kan dock föreligga och export ändå medges. Det rör sig då inte om ett brott mot regelverket.

 

Jag hoppas att detta bringar klarhet i dina funderingar.

 

Vänligen,

Niklas