Juholt-affären: vilka värderingar ligger bakom?

När mediadrevet går är det lätt att ryckas med och förfasas över det som framställs som fusk och lurendrejeri. Bittra förlorare vädrar morgonluft och tar tillfället i akt att försöka fälla den som ser ut att vackla, som i SvD:s Brännpunkt den 11 oktober. Men var det egentligen så konstigt att Juholt begärde ersättning för hela den extra bostadskostnaden familjen har p g a hans politiska uppdrag?

Alla tycker nog att det är självklart att familjer inte skall drabbas av dubbla bostadskostnader för att någon av dess medlemmar blir invald i Riksdagen. Om man nu tycker att en del av den extra bostadskostnaden i Stockholm skall betalas av de riksdagsfamiljer som vill och kan vara tillsammans en del eller hela arbetsveckorna, utöver de extra reskostnaderna, uppstår en mängd intressanta frågor. Räcker det med en övernattning i månaden, eller måste det vara fler? Hur många i så fall? Skall man betala per natt eller är det en klumpsumma? Gäller det också för tillfälligt övernattande icke-familjemedlemmar, eller är det just familjemedlemmar som inte får bo gratis i riksdagmannens/kvinnans bostad? Hur är det med andra släktingar, tillfälliga förbindelser eller gäster som man inte är släkt med? T ex vänner?

Det är också intressant att jämföra med alternativet att man väljer att bo i någon av de enrummare som finns i Riksdagshuset. Dessa betalas automatiskt av staten och man behöver alltså inte ansöka om kostnadstäckning. Det lär också vara så att ingen bryr sig om man har övernattande gäster, oavsett vilken kategori de tillhör.

Jag tror de flesta som sätter sig in i det här snart inser hur orimligt regelsystemet är och hur lätt det är att ta för givet att saker är på det sätt som Juholt tog för givet. D v s att Riksdagen tillhandahåller en extra bostad i Stockholm för att man sitter i Riksdagen och att den fungerar som vilken bostad som helst. D v s man har rätt att bo ensam i den eller tillsammans med någon, tillfälligt eller permanent. Det här handlar inte om ett bostadsbidrag av vanligt slag där i så fall hela familjens inkomst räknas in som bidragsgrundande. Det handlar i stället om att familjen inte skall få en extra bostadskostnad för att någon av familjemedlemmarna sitter i Riksdagen.


Vilka värderingar ligger egentligen bakom det nuvarande regelsystemet? Att det är bättre att de som jobbar i Riksdagen också sover där? Att det är bättre att vara ensam i Stockholm än att vara tillsammans med familjen? Att det är bättre att vara ensamstående än att ha familj om man skall sitta i Riksdagen? Borde vi inte i stället diskutera rimligheten i de regler som finns för riksdagsmännens/kvinnornas boende och de värderingar som ligger bakom dessa?

För säkerhets skull skall jag kanske tillägga att jag varken är socialdemokrat eller känner Håkan Juholt.
Det här inlägget är en reaktion på bland annat följande artiklar i SvD, Aftonbladet och Expressen.